FramgÄngsfaktorer för svenska tillverkningsföretag att lyckas i Ryssland..

AbstractTitel: Försöken att övertala respektive konsten att övertyga.- En retorisk argumentationsanalys av hur tvÄ landsortstidningar anvÀnder retoriken för att rikta sig till sina mottagare Författare: Malin BjörklundHandledare: Eva EkstrandExaminator: Margareta Rönnberg Nyckelord: Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, VÀsterbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning. Problem: Retoriken kan anvÀndas pÄ tvÄ olika sÀtt, bÄde för att övertala och för att övertyga sina mottagare. AnvÀnds en text för att övertala, fÄr mottagaren sjÀlv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken mÄnga gÄnger övertala, Àven fast det inte alls var journalistens syfte med texten. Syfte: Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se hur Gefle Dagblad och VÀsterbottens-Kuriren anvÀnder sig av retoriken för att nÄ ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp anvÀnds för att övertala och vilka anvÀnds för att övertyga? FrÄgestÀllning: Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om Gefle Dagblad och VÀsterbottens-Kuriren anvÀnder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare? Metod: Retorisk argumentationsanalys  Slutsatser: Den starkaste slutsatsen Àr att Gefle Dagblad anvÀnder retoriken för att övertala sina mottagare, medan VÀsterbottens-Kuriren anvÀnder retoriken för att övertyga. .

A rhetorical analysis of the educational interactive film ?Riskprofilen?, produced by the Swedish Civil Contingencies Agency (Swedish: Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). This essay uses the theories and methods of Procedural Rhetoric, as described by Professor Ian Bogost, and Visual Rhetoric, as described by Professor Brigitte Mral to analyse the interactive and visual component parts of the artefact, and compares them to the intended purposes of the artefact as stated by documents pertaining to its creation, found to be those of educating the public; marketing the agency; and driving traffic to its webpage. The artefact is through analysis found to fulfil the purposes of marketing the Agency and of likely increasing traffic to the website upon which it is hosted. Regarding the primary, educational purpose this analysis finds that the artefact does not teach a user the accident-avoidance strategies it claims to do, but is dependent upon further materials..

Dematerialiseringen av konsten Àr inget nytt fenomen, den har pÄgÄtt lÀnge. Under konceptkonsten ansÄg mÄnga att konsten Àr en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten Àr verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten Àr parallell med annan dematerialiserande samhÀllsutveckling och immateriell form utvecklas pÄ internet och i virtuella vÀrldar. Konstens dematerialising för med sig förÀndrade konstnÀrsroller.

Uppsatsen handlar om retoriken i tv-spel. I tv-spelsforskningen pÄgÄr en debatt mellan ludologin och narratologin dÀr ludologin menar att spel ska ses som spel och inget annat ? exempelvis som en fotbollsmatch dÀr spelet sjÀlvt Àr det huvudsakliga innehÄllet och dÀr ingen frÄgar efter ytterligare mening. Narratologin menar att spel i grunden Àr berÀttande eller bÀr pÄ berÀttande drag ? att en fotbollsmatch följer en överskÄdlig dramaturgi och berÀttande mönster.

Hur fÄr du ner ditt liv och din personlighet pÄ tvÄ sidor? Och hur vÀl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och rÄd frÄn cv-experter kritiseras. Om du Àr intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom omrÄdet eller bara fÄ inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvÀgagÄngssÀtt eller om hennes retorik passar bÀttre in i den manliga senatorsrollen. Med hjÀlp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jÀmförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvÀgagÄngssÀtt. Materialet bestÄr av tvÄ tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrÄn det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar pÄ en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stÀrkt primÀrt ethos.

En undersökning över hur ordet "ansvar" anvÀnts i svensk politik 1991-2013 och den förÀndring ordet genomgÄtt i avsende pÄ argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

AbstractSyftet med uppsatsen Ă€r att undersöka och jĂ€mföra anvĂ€ndningen av retoriska stilfigurer i politiska tal av den amerikanske presidenten Barack Obama och den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt. Hypotesen Ă€r att det amerikanska talet har en starkare strĂ€van att med hjĂ€lp av retoriska stilfigurer övertyga Ă„hörarna Ă€n det svenska talet har. En svensk översĂ€ttning av Obamas tal undersöks ocksĂ„ för att se om anvĂ€ndningen av stilfigurer skiljer sig frĂ„n originalet och/eller om det möjligtvis fĂ„r en mer ?svensk? karaktĂ€r i frĂ„ga om retorik.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n teori om klassisk retorik och stödjer sig framför allt pĂ„ Hellspongs Konsten att tala (2004). ÖversĂ€ttningsperspektivet utgĂ„r frĂ„n Ingos Konsten att översĂ€tta (2007).Metoden Ă€r kvalitativ innehĂ„llsanalys vilket innebĂ€r att det insamlade och avgrĂ€nsade materialet bĂ„de tolkas och beskrivs.Resultatet visar att det framför allt i det amerikanska talet finns en stark tendens att överdriva, alltsĂ„ att anvĂ€nda sig av stilfiguren hyperbol.

Den hÀr uppsatsen undersöker förhÄllandet mellan logik, dialektik, retorik och eristik och Àmnar skapa en översiktbild av de olika argumentationsteorierna genom ett konceptuellt ramverk som bestÄr av argumentationsstrategier, -taktiker och ?tekniker. Det konceptuella ramverket testas genom denna uppsats och samtidigt som den undersöker teorierna sÄ testar teorierna det konceptuella ramverkets funktion. Uppsatsen pÄvisar det relationskontinuum som de olika teorierna har till varandra sett utifrÄn pÄverkans grad och förhÄllningssÀtt samtidigt som uppsatsen utvecklar ett nytt sÀtt att jÀmföra argumentationsteorier pÄ. Uppsatsen Àr av normativ karaktÀr och argumentationsteorierna dÀrefter.Nyckelbegrepp: logik, dialektik, retorik, eristik, strategi, taktik, teknik.

I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrÄn teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam Àr att avsÀndaren mÄste övertyga betraktaren om att ÄsidosÀtta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska fÄ en önskad effekt. I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgÄngspunkter. HÀr hÀvdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster Àr intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas. Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys. Generellt framhÄller författaren att reklambilderna byggs upp pÄ ett liknande sÀtt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap frÄn andra typer av alkohol..

Genom konsten vill jag fokusera pÄ och utforska sociala relationer och olika former av förtryck, manipulation och motstÄnd. Jag lÀngtar efter att konsten ska kunna inlemmas i livets alla skeenden för att kritiskt motarbeta binÀrt tÀnkande och möjliggöra alternativ till stagnerade mönster..

Syftet med denna undersökning Àr att reda ut den syn pÄ retorik som ligger bakom Äterinförandet av retorik i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lÀra sig den retoriska arbetsprocessen och anvÀnda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framstÀllningar som tar hÀnsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som lÀser Svenska 3 kunna anvÀnda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och analysera hur memoria framstÀlls i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lÀrans klassiska del.GrundlÀggande begrepp som anvÀnds Àr visualisering som syftar till retorikerns förmÄga att tÀnkasig bilder för att lÀttare komma ihÄg dem. Ju bisarrare, fÀrgladare eller komiska de Àr, ju lÀttare Àrdet att komma ihÄg dem. Visualiseringen baseras pÄ Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering Àr loci, som Àr retorikerns, i minnet, bestÀndiga fÀstpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.